LOAB, an overacting safe searching aspiration/endavour misunderstood, which can be ”made” safe?

Work in progress – For English see below the Swedish text! Not yet inserted

LOAB en överreagerande ”safe” sökande kamp/strävan missförstådd, men som kan ”göras” säkert?

Inom PTSD använder vi begreppet ”safe place” för att ha något att ”lägga emot” (reciproka) mycket svåra minneskluster som ibland kan ta, automatisk kontroll över oss totalt! När en sådan process sker inom första få månaderna verkar den vara biologiskt ”safe place för programmerad” (utgår ifrån egna erfarenheter som jag via oberoende kunskap om mitt beteende kan sluta mig till ..), t.ex. vid ” maternal deprivation” (https://www.simplypsychology.org/bowlby.html (moders deprivation, som egentligen kan vara både överdriven ångestladdad eller känslokall) kan upprepade rörelser (vaggande liknande) egen skapa lugn, sannolikt påverkande inte bara beta-endorfiner utan komplex individmönster relaterad processer. Detta hände mig och det fanns kvar under c 30 år, en process som satte igång i samband med/under sömn. Jag hade tur eftersom vår provinsialläkare (så hette det på 1940 -talet) anade problematiken och sade till min extremt oroliga mor: ”Detta är ett A-barn, så fru von Scheele kan vara lugnt” Berättar ovan eftersom ”objektivt utifrån dagens begränsade kunskap, skulle ett sådant beteende betraktas som tvångsbeteende – ett ord som aldrig skulle få yttras av någon i medicinskt maktposition (inte illa menat eftersom kliniker gör ju vad de lärt sig är korrekt)!

Nedan skall jag mer ingående beskriva varför LOAB kan ses som en tillgång under mer situationsanpassade förhållande – även om de inprogrammerats under många år! Vad som är viktigt här att först och främst försöka ”tvätta bort” alla psykiatriska uttryck som inte har någon rimlig kunskapsparadigmatisk plattform, d.v.s. de flesta om inte alla!

Sedan kan man använda integrerad psykofysiologiska metoder som vi använder vid mycket svår PTSD (t.ex. tortyroffer) för att steg för steg rekonsolidera relaterade Limbiska konstrakt-kluster. Nedan beskriver jag hur det kan gå till – byggd på lång klinisk erfarenhet med olika typer av patientpopulationer.

Anteckningar nedan att bearbeta!
1. Om GABA:
“Under de senaste åren har ett stort antal neuroimaging-studier funnit att Cortico-Striato- Thalamo-Cortical-kretsen (CSTC), inklusive prefrontalloben, en betydande del av CSTC, har störningar metaboliskt hos patienter med tvångssyndrom (OCD). … Konklusion: Dessa resultat stöder att GABA-koncentrationen i OFC-området hos patienter med OCD minskas avsevärt och koncentrationen i ACC har en trend att minska. Alla dessa indikerar att det finns ett samband mellan GABA-koncentrationen och psykopatologin hos OCD”  Brain Gamma-Aminobutyric Acid (GABA) Concentration of the Prefrontal Lobe in Unmedicated Patients with Obsessive-Compulsive Disorder: A Research of Magnetic Resonance Spectroscopyhttps://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5434282/#:~:text=Conclusions,and%20the%20psychopathology%20of%20OCD.

” Gamma -aminosmörsyra (GABA) är en signalsubstans, en kemisk budbärare i din hjärna. Det saktar ner din hjärna genom att blockera specifika signaler i ditt centrala nervsystem (din hjärna och ryggmärg). GABA är känt för att producera en lugnande effekt. Det är tänkt att spela en viktig roll för att kontrollera nervceller hyperaktivitet i samband med ångest, stress och rädsla”. Gamma-Aminobutyric Acid (GABA) https://my.clevelandclinic.org/health/articles/22857-gamma-aminobutyric-acid-gaba#:~:text=Gamma%2Daminobutyric%20acid%20(GABA)%20is%20a%20neurotransmitter%2C%20a,for%20producing%20a%20calming%20effect.

” Gamma -aminosmörsyra (GABA) är en aminosyra som fungerar som den primära hämmande signalsubstansen för centrala nervsystemet (CNS). Det fungerar för att minska neuronal excitabilitet genom att hämma nervöverföring.” GABA Receptorhttps://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK526124/

BvS-> GABA anses av FDA (Food & Drug administraion) som säkert´beträffande biverkning/negativ biologisk/beurologisk påverkan (ref kommer). Det finns (vad jag känenr till i dag) endast en maträtt som är i princip just GABA – Kimchi https://en.wikipedia.org/wiki/%CE%93-Aminobutyric_acid + https://www.researchgate.net/publication/289348612_Production_and_characterization_of_Kimchi_with_enhanced_levels_of_g-aminobutyric_acid

GABA som supplement anses endast var effektivt men mycket dyrt (t.ex. https://www.jakobsapotek.com/kosttillskott/-thorne-pharmagaba-250-60-kapslar-sp662). Enligt in uppfattning så
(a) skall man börja med Kimchi (t.ex. https://www.kolonialvaror.se/product/kimchi-eko-2x350g-green-choice?referer=google-shopping&country=SE&gclid=CjwKCAjwgaeYBhBAEiwAvMgp2rzN0iGS3Kv3BNbyZgbOdB30bPd6OMtT4yNsbf47legV0YGENAm5zxoC4dwQAvD_BwE) efterhand vid varje måltid som förrätt (så har man gjort genom årtusenden i Sydkorea MEN det smakar oss svenska vanligen inte helt ok MEN inte så som surströmming (för t.ex. mig.

Supplement i början endast 1 per dag (250 mg på kvällen) för att sedan följa dosförslag på buren.

OBS att det kan ta månader innan någon effekt – som man då inte lätt upptäcker, givet det är en mycekt långsam positiv process – men väl omgivningen efterhand (!). Skulle man känna positiv effekt ganska snart kan det betyda att man har mycket låg GABA (kanske sedan mycekt tidig ålder).

  1. Att göra en noggrann symptombeteendeanalys utifrån ett konstruktivt perspektiv – alltså LOAB-beteenden kan vara en neurobiologisk mer eller mindre kraftigt överreagerande ”safe-place/emotion generating” process som kan modifieras! En viktig fråga är om man själv/positiv omgivning anser att det kan finnas direkt eller indirekt biologiskt och/eller psykologisk och/eller social stress i ”bakgrunden”! Om få är fallet kan en ingående, individanpassad integrerad psykofysiologisk beteendemedicinsk utredning visa på dels dysfunktionalitet bl.a. i autonoma nervsystemet (ANS) men också . via kapacitetsanalys – se om man kan faktiskt direkt i viss mån (som dock inte direkt just då påverkar själva huvudsymptomen) påverka sublimt, som vi kan se i data men knappast känna själva -alltså en vägvisare!Nedan mer ingående om huvudsymptomanalys
  1. Mer om huvudsymptomanalys … text kommer …